Har man alltid rätt till rättsskydd vid tvist?

I många fall har man rätt till rättsskydd via sin hemförsäkring om man hamnar i en tvist men inte alltid. Detta hjälper vi till att utreda och söka för våra klienters räkning.
Om tvisten exempelvis handlar om att man inte är överens gällande en bodelning så brukar inte hemförsäkringen täcka den typen av tvister. Inte heller brukar den gälla exempelvis tvister om vårdnad av barn om det är i anslutning till en skilsmässa. De flesta försäkringsbolag har också en karens innan rättsskyddet kan tas i anspråk. Denna karens brukar innebära att man ska ha haft en hemförsäkring i minst två år innan tvist uppstod. Det behöver inte vara samma försäkringsbolag men hemförsäkringen ska ha varit sammanhängande utan avbrott under de två senaste åren före tvist.

När vi blir kontaktade av en klient kan det ibland vara av stor vikt att vi agerar skyndsamt. Då kanske vi inte har tid att söka rättsskydd först och sedan invänta svar från försäkringsbolaget innan vi kan agera. Rättsskyddet träder dock i kraft från att tvist är konstaterad varför vi är måna om att redogöra det för försäkringsbolaget. Vidare kan försäkringsbolaget också betala en del upparbetad tid innan tvist är konstaterad så att rättsskyddet även täcker tid som vi måste lägga initialt för att kunna bistå våra klienter.

När vet man om man ska stämma sin motpart?

Denna fråga kan vara komplex och beror mycket på vad tvisten handlar om. Vår rekommendation är alltid att först försöka lösa tvisten utanför domstol. Märker man sedan att det inte går får man överväga om man ska stämma eller inte. När det gäller ekonomiska tvister handlar det också om hur höga belopp man tvistar om. Om beloppet inte är så högt kan det bli dyrare att driva själva tvisten än att få tillbaka de pengar man kräver. Då kan stämningen vara ett oekonomiskt alternativ och det behöver vägas in i beslutet om hur man ska gå vidare.

Att stämma någon är också alltid en risk då man inte kan vara säker på vilket utfall man får i domstol. Många gånger kan man ha rätt men trots det inte få rätt i en domstol på grund av olika omständigheter. Detta bör man rådgöra med jurist innan man inleder en domstolsprocess.
När vi driver tvister är vi måna om att alltid diskutera möjligheter men också risker med en stämning. Vi på Stegman Juristbyrå åtar oss heller inte uppdrag där vi från start ser att detta inte kan drivas med framgång för våra klienters räkning. Vi tillhandahåller alltid en rak och tydlig kommunikation där vi förklarar vilka förutsättningar vi ser att nå framgång.

Är det dyrt att stämma någon i domstol?

Att stämma någon i domstol kostar en registreringsavgift på ca 2500 kr.

Om man sedan önskar ombud, det vill säga en jurist som driver processen för sin klients räkning, blir det ofta betydande kostnader. Förlorar man dessutom målet erhåller man inte det ekonomiska krav man yrkat. Man får dessutom stå för motpartens kostnader.
I vissa domstolar, exempelvis Mark- och miljödomstolen, är det vanligt att var part står sina egna kostnader.

Har man rättsskydd hjälper försäkringsbolaget till och tar en del av kostnaden men man får räkna med att en domstolsprocess kostar en del pengar med juridiskt ombud.

Inför en domstolsprocess rekommenderar vi därför alltid att man talar med sin jurist så att man får klarhet i vad det kan röra sig om för kostnader i det enskilda fallet.

Vad händer om man förlorar i domstol?

Om man förlorar i domstol har man möjlighet att överklaga beslutet till nästa instans för att se om man kan nå framgång där istället. Bara för att man har förlorat i tingsrätten betyder det inte att man också kommer att förlora i hovrätten.
Rent ekonomiskt innebär en förlust i domstol att man för det första inte får igenom det ekonomiska krav man haft, det vill säga själva anledningen till att man har stämt sin motpart. För det andra får man stå såväl sina egna som motpartens ombudskostnader. Försäkringsbolaget hjälper till med en del av kostnaderna om man fått rättsskydd beviljat men i annat fall riskerar man att få stå hela kostnaden själv.

På grund av den risk det alltid är att processa i domstol och på grund av de kostnader en process medför brukar parter alltid i första hand försöka komma överens utanför domstolen.
Vi vill inte med denna text skrämmas eller avråda från rättsprocess. Vi vill vara tydliga med möjligheter och risker samt vilka kostnader det kan röra sig om. Det är en del av vår raka kommunikation, där vi vill ge våra klienter alla pusselbitar för att kunna fatta rätt beslut i sin tvist.

Måste jag ha ett ombud, en jurist, om jag vill stämma någon?

Det finns inget krav på att man måste ha ombud om man vill stämma någon. Man kan stämma någon själv och även företräda sig själv. På domstolarnas hemsidor finns blanketter att fylla i för att stämma någon.
Det man dock ska veta är att det finns en hel del lagar och regler kring hur man ska gå till väga när man stämmer någon och man behöver också formulera sig på ett sätt som gör att man får fram kärnan i tvisten. Missar man detta kan man förlora processen enbart för att man inte följt det regelverk som gäller runt en domstolsprocess. Då kanske man inte ens får möjlighet att lägga fram sitt ärende.

Om motparten sedan har ett ombud hamnar man lätt i ett underläge.

Känner man att man klarar en process helt själv kan man dock både stämma sin motpart och driva tvisten helt själv.

Vilka bolag faller in under regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism?

Rent generellt kan man säga att de företag där man handskas med ekonomiska transaktioner i olika former, omfattas av regelverket. Syftet är att arbeta för att bekämpa möjligheten att tvätta pengar och finansiera terrorism.
Fysiska eller juridiska personer som bedriver någon typ av verksamhet inom nedanstående områden omfattas av regelverket:

  • bank och finansieringsrörelse
  • verksamhet med bostadskrediter
  • livförsäkringsrörelse
  • värdepappersrörelse
  • ansökningspliktig finansiell verksamhet samt yrkesmässig handel med eller förvaltning av virtuella valutor
  • ansökningspliktig valutaväxling
  • inlåningsverksamhet
  • försäkringsförmedling av livförsäkring
  • utgivning av elektroniska pengar
  • fondverksamhet
  • betalningsinstitut
  • verksamhet att tillhandahålla betaltjänster utan att vara betalningsinstitut
  • förvaltning av alternativa investeringsfonder
  • viss verksamhet med konsumentkrediter
  • vissa leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster
  • fastighetsmäklare med fullständig registrering
  • verksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen
  • pantbanker
  • yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisorstjänster
  • yrkesmässig verksamhet som skatterådgivare, yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist (endast för vissa tjänster som anges i penningtvättslagen)
  • yrkesmässig verksamhet till den del av verksamheten som avser vissa typer av tjänster som anges i penningtvättslagen
  • yrkesmässig handel med varor till den del verksamheten avser försäljning mot kontant betalning som uppstår till minst ett belopp om motsvarande 5 000 euro,
  • yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare)
  • yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk till den del av verksamheten som uppgår till minst ett belopp om 10 000 euro,
  • godkända och auktoriserade revisorer och revisonbolag
  • advokater och biträdande jurister verksamma på advokatbyrå

För att veta vilken myndighet som har tillsyn över ett visst företag eller en viss yrkesgrupp, läs mer på www.fi.se

Vad måste vårt bolag göra för att uppfylla reglerna om penningtvätt?

Vad olika företag behöver göra mer exakt för att uppfylla regelverket beror på vilken typ av verksamhet det handlar om. Bolaget bör genomföra en allmän riskbedömning och ta reda på vilka olika risker som finns i verksamheten och vad som bör göras.
Därefter ska olika rutiner skapas för hur medarbetarna ska agera i olika situationer. Det behöver finnas rutiner och strukturer för hur alla arbetar metodiskt. På så sätt upptäcks avvikande beteenden hos kunden lättare och alla vet vilka förväntningar som ställs.

Företagen har också ett stort ansvar kring att utbilda sin personal regelbundet och säkerställa att alla medarbetare hela tiden har kännedom om hur de ska agera i olika situationer samt förstå varför och vad som förväntas av var och en.

Önskar ni hjälp med översyn av ert företags upplägg kring motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism bistår vi gärna i detta arbete.

Varför måste vi ställa så mycket olika frågor till våra kunder för att säkerställa kundkännedom?

De företag som omfattas av regelverket behöver säkerställa att de tar reda på hur exempelvis något ska finansieras. Detta är ett led i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Kunder kan uppleva det som obehagligt att få så många frågor och ibland kan det väcka ilska. Då är det viktigt att medarbetarna är beredda på detta och också har fått möjlighet att träna på vissa fraser de kan använda eller viss information de ska lämna för att motverka att kunderna missförstår skälet till frågeställningarna.

Det handlar inte om att medarbetarna ska leka små poliser. De ska bedöma risken för att en kund försöker genomföra en olaglig penningtvätt och därigenom eventuellt finansiera terrorism.
Efter att medarbetaren ställt alla frågor gällande kundkännedom ska hen klassificeras utifrån om det är låg, mellan eller hög risk.

Om medarbetaren känner sig osäker kan det leda till att behovet av att ställa ytterligare frågor ökar. Medarbetaren behöver helt enkelt ställa så pass många frågor att hen känner sig trygg i att det inte rör sig om penningtvätt. Om hen inte känner trygghet bör detta anmälas till Finanspolisen, Fipo.

Om säljare och köpare inte kommer överens efter att tillträde av bostad ägt rum, hur kan då mäklaren hjälpa till för att lösa detta?

Fastighetsmäklaren är en opartisk mellanman mellan säljare och köpare. Det innebär att mäklaren hela tiden ska hålla sig opartisk. Efter tillträde ska inte mäklaren varken ta ställning för någon part eller bistå någon av parterna. Mäklaren kan på sin höjd vidarebefordra kommunikation från ena parten till den andra parten men vårt generella råd är att be kunderna sköta den kommunikationen själva för att mäklarens opartiska ställning inte ska ifrågasättas.

Jag ska skriva ett avtal, vad behöver jag tänka på?

Avtal kan ha väldigt många olika former beroende på vad för typ av avtal det handlar om. Det kan vara allt ifrån ett anställningsavtal till ett avtal om ett köp. Beroende på vilket avtal det gäller kan det också finnas olika formkrav. Formkrav innebär att avtalet måste innehålla vissa uppgifter för att det ska bli giltigt.

När man skriver ett avtal är det viktigt att man tydligt klargör hur överenskommelsen ser ut. Man behöver också tänka igenom vilka utmaningar som kan uppstå framåt och skriva avtalet på ett sätt som förebygger framtida missförstånd och konflikter. Ett sådant exempel kan vara om man skriver ett avtal med en hantverkare och att man då också i avtalet reglerar vad som ska hända om hantverkaren inte håller överenskommen tidsplan.