Vad är en tvist?

En tvist kan vara allt ifrån att man inte är överens i hemmet om vem som ska sköta hushållssysslorna och därför börjar bråka till att en part bryter en överenskommelse i en stor ekonomisk uppgörelse.
När klienter vänder sig till oss vid tvist handlar det oftast om att två eller flera parter är oense om hur man ska bete sig i ett avtalsförhållande eller att en part helt enkelt har brutit överenskommelsen i ett avtal. Det kan också handla om att man vill reklamera ett köp eller redan har reklamerat men blivit nekad det krav man haft.

Vår roll i sammanhanget blir att utreda vad det är för typ av konflikt och hur man på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt kan lösa upp den infekterade situationen. I första hand försöker vi alltid lösa en konflikt utanför domstolen men går inte det kan det bli aktuellt med att en stämning lämnas in.

När uppstår en tvist?

En tvist, när vi arbetar med den, uppstår när en eller flera parter anser att motparten har agerat felaktigt och i och med det ställer någon typ av krav på sin motpart, som motparten då nekar. Det kan handla om att ett kontraktsbrott har begåtts. Den skadelidande parten kan då ställa ett ekonomiskt anspråk på sin motpart, som motparten nekar. I och med det finns det en tydlig tvist och vi har ett utgångsläge att arbeta ifrån.

I många fall blir vi kontaktade redan innan tvisten är ett faktum och det kanske mer handlar om att vår klient känner på sig att det kan bli konflikt. Då kan vi arbeta i förebyggande syfte så långt det är möjligt och samtidigt också planera för och agera efter att skapa så bra förutsättningar som möjligt i händelse av att tvist skulle uppstå.

När försäkringsbolagen ska bevilja rättsskydd är de måna om att en tvist ska ha uppstått innan de godkänner rättsskyddet. Rättsskydd innebär att en del av vår arbetskostnad betalas av vår klients försäkringsbolag.

Har man alltid rätt till rättsskydd vid tvist?

I många fall har man rätt till rättsskydd via sin hemförsäkring om man hamnar i en tvist men inte alltid. Detta hjälper vi till att utreda och söka för våra klienters räkning.
Om tvisten exempelvis handlar om att man inte är överens gällande en bodelning så brukar inte hemförsäkringen täcka den typen av tvister. Inte heller brukar den gälla exempelvis tvister om vårdnad av barn om det är i anslutning till en skilsmässa. De flesta försäkringsbolag har också en karens innan rättsskyddet kan tas i anspråk. Denna karens brukar innebära att man ska ha haft en hemförsäkring i minst två år innan tvist uppstod. Det behöver inte vara samma försäkringsbolag men hemförsäkringen ska ha varit sammanhängande utan avbrott under de två senaste åren före tvist.

När vi blir kontaktade av en klient kan det ibland vara av stor vikt att vi agerar skyndsamt. Då kanske vi inte har tid att söka rättsskydd först och sedan invänta svar från försäkringsbolaget innan vi kan agera. Rättsskyddet träder dock i kraft från att tvist är konstaterad varför vi är måna om att redogöra det för försäkringsbolaget. Vidare kan försäkringsbolaget också betala en del upparbetad tid innan tvist är konstaterad så att rättsskyddet även täcker tid som vi måste lägga initialt för att kunna bistå våra klienter.

När vet man om man ska stämma sin motpart?

Denna fråga kan vara komplex och beror mycket på vad tvisten handlar om. Vår rekommendation är alltid att först försöka lösa tvisten utanför domstol. Märker man sedan att det inte går får man överväga om man ska stämma eller inte. När det gäller ekonomiska tvister handlar det också om hur höga belopp man tvistar om. Om beloppet inte är så högt kan det bli dyrare att driva själva tvisten än att få tillbaka de pengar man kräver. Då kan stämningen vara ett oekonomiskt alternativ och det behöver vägas in i beslutet om hur man ska gå vidare.

Att stämma någon är också alltid en risk då man inte kan vara säker på vilket utfall man får i domstol. Många gånger kan man ha rätt men trots det inte få rätt i en domstol på grund av olika omständigheter. Detta bör man rådgöra med jurist innan man inleder en domstolsprocess.
När vi driver tvister är vi måna om att alltid diskutera möjligheter men också risker med en stämning. Vi på Stegman Juristbyrå åtar oss heller inte uppdrag där vi från start ser att detta inte kan drivas med framgång för våra klienters räkning. Vi tillhandahåller alltid en rak och tydlig kommunikation där vi förklarar vilka förutsättningar vi ser att nå framgång.

Är det dyrt att stämma någon i domstol?

Att stämma någon i domstol kostar en registreringsavgift på ca 2500 kr.

Om man sedan önskar ombud, det vill säga en jurist som driver processen för sin klients räkning, blir det ofta betydande kostnader. Förlorar man dessutom målet erhåller man inte det ekonomiska krav man yrkat. Man får dessutom stå för motpartens kostnader.
I vissa domstolar, exempelvis Mark- och miljödomstolen, är det vanligt att var part står sina egna kostnader.

Har man rättsskydd hjälper försäkringsbolaget till och tar en del av kostnaden men man får räkna med att en domstolsprocess kostar en del pengar med juridiskt ombud.

Inför en domstolsprocess rekommenderar vi därför alltid att man talar med sin jurist så att man får klarhet i vad det kan röra sig om för kostnader i det enskilda fallet.

Vad händer om man förlorar i domstol?

Om man förlorar i domstol har man möjlighet att överklaga beslutet till nästa instans för att se om man kan nå framgång där istället. Bara för att man har förlorat i tingsrätten betyder det inte att man också kommer att förlora i hovrätten.
Rent ekonomiskt innebär en förlust i domstol att man för det första inte får igenom det ekonomiska krav man haft, det vill säga själva anledningen till att man har stämt sin motpart. För det andra får man stå såväl sina egna som motpartens ombudskostnader. Försäkringsbolaget hjälper till med en del av kostnaderna om man fått rättsskydd beviljat men i annat fall riskerar man att få stå hela kostnaden själv.

På grund av den risk det alltid är att processa i domstol och på grund av de kostnader en process medför brukar parter alltid i första hand försöka komma överens utanför domstolen.
Vi vill inte med denna text skrämmas eller avråda från rättsprocess. Vi vill vara tydliga med möjligheter och risker samt vilka kostnader det kan röra sig om. Det är en del av vår raka kommunikation, där vi vill ge våra klienter alla pusselbitar för att kunna fatta rätt beslut i sin tvist.

Måste jag ha ett ombud, en jurist, om jag vill stämma någon?

Det finns inget krav på att man måste ha ombud om man vill stämma någon. Man kan stämma någon själv och även företräda sig själv. På domstolarnas hemsidor finns blanketter att fylla i för att stämma någon.
Det man dock ska veta är att det finns en hel del lagar och regler kring hur man ska gå till väga när man stämmer någon och man behöver också formulera sig på ett sätt som gör att man får fram kärnan i tvisten. Missar man detta kan man förlora processen enbart för att man inte följt det regelverk som gäller runt en domstolsprocess. Då kanske man inte ens får möjlighet att lägga fram sitt ärende.

Om motparten sedan har ett ombud hamnar man lätt i ett underläge.

Känner man att man klarar en process helt själv kan man dock både stämma sin motpart och driva tvisten helt själv.