Vad är det för lagstiftning som gäller för gifta personer?

/i , /av

Äktenskapsbalken heter den del av lagstiftningen som reglerar äktenskapet och dess verkningar. Sedan 2009 är lagen könsneutral och är därmed inte enbart en förbindelse mellan man och kvinna, som den var innan, utan kan även ske mellan personer av samma kön.

Balken är indelad i fyra olika avdelningar där exempelvis den andra avdelningen handlar om hur och under vilka förutsättningar ett äktenskap ingås och hur det upplöses. Den tredje avdelningen reglerar makarnas ekonomiska förhållanden.

Är det bättre att vara gift eller sambo?

/i , /av

Det finns inget klart svar på om det är bättre att vara gift än att vara sambo. Det beror på vad som passar den enskilda relationen bäst. I lagens mening innebär äktenskapet en starkare juridisk koppling till varandra och äktenskapet är omgärdat av ett större regelverk än samboförhållandet.

Exempelvis finns det ett omfattande regelverk om någon av parterna i ett äktenskap går bort, något som saknas om man är sambos. Är man sambos kan det därför vara viktigt att man skriver de handlingar som behövs för att man ska känna sig trygg i sin relation om något oväntat skulle inträffa.

Vad är ett äktenskapsförord?

/i , /av

Ett äktenskapsförord är förenklat uttryckt ett avtal mellan två makar.

När man gifter sig ingår alla ett äktenskapsförord som innebär att allt ska delas lika om ni väljer att gå skilda vägar. Detta ingås per automatik i samband med äktenskapet. Väljer man att skriva ett äktenskapsförord kan man frångå denna automatiska regel och bestämma hur man önskar att egendom ska fördelas. Man kan exempelvis välja att ingen egendom ska delas lika eller att allt förutom vissa delar ska delas lika. Hur man väljer att fördela sin egendom är en uppgörelse mellan makarna, som ska passa för just dem.

Tydliga situationer på när ett äktenskapsförord kan vara av vikt är om exempelvis den ena maken äger ett landställe tillsammans med sina syskon, om den ena driver en verksamhet eller är delägare i ett företag, om den ena har ett stort eget sparande, om någon har ärvt egendom och så vidare.

Vi råder äkta makar att inte se ett äktenskapsförord som bristande tillit mellan makarna utan helt enkelt som ett vettigt skydd för båda parter mot oväntade situationer, som kan uppstå i livet. Man skulle kunna likna äktenskapsförordet med en flytväst. Man sätter inte på sig en flytväst för att man tror att man kommer att falla i vatten och drunkna, man sätter den på sig för att ha ett skydd om olyckan skulle vara framme.

Vi vill skilja oss, hur ska vi göra?

/i , /av

Ibland blir det inte som man hade tänkt sig och man kan vilja gå skilda vägar efter en tid som gifta, skilja sig.

Vid en skilsmässa finns det vissa delar man bör tänka på.
Har man exempelvis barn under 16 år kan man inte skilja sig direkt. Då kräver lagstiftningen en betänketid om sex månader från att man lämnat in ansökan om skilsmässa. Denna betänketid kan också inträda när endast den ena personen vill skiljas eller om båda önskar en betänketid.
Det finns dock inget som säger att man inte kan flytta isär under betänketiden. Kanske behöver man en paus från varandra för att kunna ta nya tag.

Om man under betänketiden kommer fram till att man inte vill skilja sig förblir man gifta. Om man däremot efter denna sexmånadersfrist önskar verkställa skilsmässan meddelar man tingsrätten detta och då genomförs skilsmässan i juridisk mening.

Man kan ansöka om skilsmässa såväl enskilt som gemensamt och detta görs till tingsrätten.

Vad är en bodelning?

/i , , /av

Vid en skilsmässa finns det nästan alltid behov av att göra en bodelning. Enkelt uttryckt kan man säga att man vid en bodelning räknar upp alla tillgångar som finns, såväl gemensamma som enskilda. Man räknar också upp alla skulder som finns, även här såväl enskilda som gemensamma. Därefter lägger man samman värdet på dessa och får då fram det totala värdet på tillgångar efter avdrag för skulder. Detta värde delas sedan lika mellan parterna.

Det finns en rad situationer då det kan finnas anledning att ha en annan fördelning. Exempelvis kan det finnas äktenskapsförord att förhålla sig till och det kan finnas testamenten med olika villkor etc. Ovanstående är därför enbart en mycket förenklad bild av hur en bodelning kan se ut.

Vilken egendom ska ingå i en bodelning?

/i , /av

Huvudregeln är att man ska dela lika på allt man äger när man som gifta väljer att gå skilda vägar. Detta kallas för giftorätt och tillgångarna i ett äktenskap kallas för giftorättsgods. Dock finns det vissa undantag från denna huvudregel.

Om någon ägodel är enskild egendom ska den hållas utanför bodelningen och således inte delas lika mellan parterna. Enskild egendom erhåller man oftast antingen genom ett äktenskapsförord, genom testamente, arv eller gåva. Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan makarna där man avtalat om vem som ska äga olika tillgångar.

Vem får behålla bostaden medan bodelningen pågår?

/i , /av

Det bästa är såklart att komma överens om detta och att kanske se vem som har stört behov av att bo kvar i bostaden. Kanske är det någon av parterna som har barnen mer än den andra parten och då kan det i vissa fall vara till barnens fördel att den av parterna som har barnen mest bor kvar. Detta kan man komma överens om tillsammans. Klarar man inte av att komma överens kan man i ansökan om skilsmässa uppge att man önskar att tingsrätten ska avgöra vem som ska få bo kvar tills bodelningen är klar. Den av parterna som tingsrätten då inte väljer ska genast lämna bostaden efter tingsrättens beslut.

Vem får behålla bostaden och möblerna vid en skilsmässa?

/i , /av

Har man en gemensam bostad är det vanligt att denna bostad säljs vid en skilsmässa och att försäljningssumman minus omkostnader delas lika mellan parterna. Möblerna brukar de allra flesta klara av att dela upp mellan sig.
Ibland vill dock den ena parten bo kvar i bostaden och har även ekonomiska förutsättningar att göra det. I så fall ska den parten som önskar bo kvar ersätta den andre parten med halva värdet av bostaden. Den som blir ”utköpt” ska således inte lida någon ekonomisk skada av att den ena parten vill behålla bostaden.

Önskar båda behålla bostaden och dessutom har råd att göra det kan den så kallade övertaganderätten få betydelse. Med detta menas att den som har stört behov av bostaden får bo kvar i den. Här brukar man väga in faktorer som om någon av parterna kommer att bo mer med de gemensamma barnen, hur makarnas möjligheter att skaffa en annan bostad ser ut, om bostaden kanske är anpassad efter den ena markens behov på grund av exempelvis någon form av funktionsnedsättning.

Om man inte kan komma överens om hur tillgångar ska värderas och fördelar i en bodelning, finns det möjlighet att ansöka om att tingsrätten ska utse en bodelningsförrättare som då genomför denna fördelning.