Vad är en bouppteckning?

När någon avlider behöver man summera ihop vad denne person haft för tillgångar, hur familjesituationen såg ut på dödsdagen och vem som kommer att ärva den avlidne. Man kan säga att bouppteckningen är som ett bokslut över den avlidnes tillgångar och skulder dagen då personen avled. Framför allt ser man två saker i en bouppteckning:

  • Vilka tillgångar och skulder som fanns då personen avled
  • Vem eller vilka som ärver den avlidne.

När ska man göra en bouppteckning?

En bouppteckning ska göras när en person avlider. Framför allt behöver det göras om den avlidne har tillgångar kvar efter att kostnader för begravning och liknande har betalats samt om den avlidne äger fastighet.

Det blir som en avstämning och ett bokslut och för enkelhetens skull bör den genomföras så snart som möjligt. Det finns dock ett krav på att den ska vara genomförd inom tre månader från dödsdagen. Efter en månad från det att den är klar ska den skickas in till Skatteverket.

Får jag sälja en bostad om inte bouppteckningen är klar?

En försäljningsprocess av en bostad kan inledas även om bouppteckningen inte är klar. Dock kan bostaden inte tillträdas, det vill säga slutligen överlämnas, innan bouppteckningen blivit färdig och även registrerad hos Skatteverket.

Vem får göra en bouppteckning?

Den som har hand om dödsboet ansvara för att bouppteckningen blir genomförd. Är man dödsbodelägare kan man välja att genom tingsrätten utse en person till boutredningsman. Boutredningsmannen/kvinnan får då ansvaret att tillse att bouppteckningen blir genomförd.

Hur gör man en bouppteckning?

Det är mycket att tänka på när en bouppteckning ska genomföras. Givetvis kan man göra det själv men är bouppteckningen krånglig och innehåller juridiska svårigheter rekommenderar vi att man anlitar en jurist. Det kan vara väl värt pengarna att få allt rätt från början och inte hamna i tråkigheter om det blir fel.
Nedan följer några exempel på sådant som ska finnas med i en bouppteckning:

  • Den avlidens namn, personnummer och adress.
  • Dödsdagen.
  • Datumet då bouppteckningen skrivs.
  • Namn och adress på de som kallas till bouppteckningen, dvs dödsbodelägarna, efterlevande make/sambo, eventuella efterarvingar.
  • Den avlidnes tillgångar och skulder på dödsdagen.
  • Tillgångar och skulder som den avlidnes make / maka har på den avlidnes dödsdag.

När bouppteckningen sedan är klar och ska skickas till Skatteverket ska bouppteckningen skickas in i original. Då ska den också vara undertecknad av den person som haft hand om dödsboet och också av den som genomfört själv bouppteckningen. En kopia av den färdigt undertecknade bouppteckningen ska också skickas in vidimerad, dvs att det på kopian intygas att den överensstämmer med originalet.
Om det finns äktenskapsförord och testamenten ska dessa skickas in i original eller kopior.

Till Skatteverket ska också skickas bevis på vilka som blivit kallade, arvsavstående och liknande samt fullmakter i original.
Om den avlidne var änka eller änkling ska också en kopia på tidigare avliden makes bouppteckning bifogas i de fall bouppteckningen gjordes före den 1 juli 2001.

Vad är en bodelning?

Vid en skilsmässa finns det nästan alltid behov av att göra en bodelning. Enkelt uttryckt kan man säga att man vid en bodelning räknar upp alla tillgångar som finns, såväl gemensamma som enskilda. Man räknar också upp alla skulder som finns, även här såväl enskilda som gemensamma. Därefter lägger man samman värdet på dessa och får då fram det totala värdet på tillgångar efter avdrag för skulder. Detta värde delas sedan lika mellan parterna.

Det finns en rad situationer då det kan finnas anledning att ha en annan fördelning. Exempelvis kan det finnas äktenskapsförord att förhålla sig till och det kan finnas testamenten med olika villkor etc. Ovanstående är därför enbart en mycket förenklad bild av hur en bodelning kan se ut.