Vad är en tvist?

En tvist kan vara allt ifrån att man inte är överens i hemmet om vem som ska sköta hushållssysslorna och därför börjar bråka till att en part bryter en överenskommelse i en stor ekonomisk uppgörelse. När klienter vänder sig till oss vid tvist handlar det oftast om att två eller flera parter är oense om hur ett avtalsvillkor ska tolkas eller att en part helt enkelt har brutit överenskommelsen i ett avtal. Det kan också handla om att man vill reklamera ett köp eller redan har reklamerat men blivit nekad det krav man haft.

Vår roll i sammanhanget blir att utreda vad det är för typ av tvist och hur man på ett så smidigt och effektivt sätt som möjligt kan lösa upp den infekterade situationen. I första hand försöker vi alltid lösa en konflikt utanför domstol men går inte det kan det bli aktuellt att stämma motpart.

När uppstår en tvist?

En tvist, när vi arbetar med den, uppstår när en eller flera parter anser att motparten har agerat felaktigt och i och med det ställer någon typ av krav på sin motpart som motparten då nekar. Det kan handla om att ett kontraktsbrott har begåtts. Den skadelidande parten kan då ställa ett ekonomiskt anspråk på sin motpart, som motparten nekar. I och med det finns det en tydlig tvist och vi har ett utgångsläge att arbeta ifrån.

I många fall blir vi kontaktade redan innan tvisten är ett faktum för att vår klient känner att det finns risk för att det blir en konflikt. Då kan vi arbeta i förebyggande syfte så långt det är möjligt och samtidigt också skapa så bra förutsättningar som möjligt i händelse av att tvist skulle uppstå.

När försäkringsbolagen ska bevilja rättsskydd beviljas det när tvist uppstått. Därför är vi alltid måna om att arbeta på ett sådant sätt att vi tydliggör för försäkringsbolaget när tvist uppstått. Rättsskydd innebär att en del av vår arbetskostnad betalas av vår klients försäkringsbolag.

Har man alltid rätt till rättsskydd vid tvist?

I många fall har man rätt till rättsskydd i sin hemförsäkring om man hamnar i en tvist, men inte alltid. Detta utreder vi alltid för vår klients räkning och vi bistår också i att söka rättsskydd.

Om tvisten exempelvis handlar om att man att man är oense om en bodelning brukar inte hemförsäkringen täcka den typen av tvister. Inte heller brukar den gälla vårdnadstvister, om det är i anslutning till en skilsmässa. De flesta försäkringsbolag har också en karens innan rättsskyddet kan tas i anspråk. Denna karens brukar innebära att man ska ha haft en hemförsäkring i minst två år innan tvist uppstod. Det behöver inte vara samma försäkringsbolag men hemförsäkringen ska ha varit sammanhängande utan avbrott under de två senaste åren före tvist.

När vi blir kontaktade av en klient kan det ibland vara av stor vikt att vi agerar skyndsamt. Då kanske vi inte har tid att söka rättsskydd först och sedan invänta svar från försäkringsbolaget innan vi kan agera. Rättsskyddet träder dock i kraft från att tvist är konstaterad, varför vi är måna om att redogöra det för försäkringsbolaget. Vidare kan försäkringsbolaget också betala en del upparbetad tid innan tvist är konstaterad så att rättsskyddet även täcker tid som vi måste lägga initialt för att kunna bistå våra klienter.

När vet man om man ska stämma sin motpart?

När man ska stämma sin motpart är lite beroende av vad tvisten handlar om. Vår rekommendation är alltid att först försöka lösa tvisten utanför domstol. Märker man sedan att det inte går får man överväga om man ska stämma eller inte. När det gäller ekonomiska tvister handlar det också om hur höga belopp man tvistar om. Om beloppet inte är så högt kan det bli dyrare att driva själva tvisten än att få tillbaka de pengar man kräver. Då kan stämningen vara ett oekonomiskt alternativ och det behöver man väga in i sitt beslut. Att stämma någon medför också alltid en risk för att man förlorar i domstol. Detta bör man också väga in i sitt beslut. Vi rådgör alltid med våra kunder kring detta och förklarar såväl fördelar som risker innan vi inleder en domstolsprocess för våra klienters räkning.

Är det dyrt att stämma någon i domstol?

Att stämma någon i domstol kostar en registreringsavgift på ca 2500 kr. Om man sedan önskar juridiskt ombud, det vill säga någon som driver processen för sin klients räkning, blir det ofta betydande kostnader. Förlorar man dessutom målet erhåller man inte det man yrkat och man får dessutom stå motpartens kostnader.

Har man rättsskydd hjälper försäkringsbolaget till och tar en del av kostnaden men man får räkna med att en domstolsprocess kostar en del pengar. Inför en process rekommenderar vi därför alltid att man talar med sin jurist så att man får klarhet i vad det kan landa på för kostnad.

Vad händer om jag förlorar i domstol?

Om man förlorar i domstol har man möjlighet att överklaga beslutet till nästa instans för att se om man kan nå framgång där i stället. Bara för att man har förlorat i tingsrätten betyder det inte att man också kommer att förlora i hovrätten.
Rent ekonomiskt innebär en förlust i domstol att man för det första inte får igenom det ekonomiska krav man haft, det vill säga själva anledningen till att man har stämt sin motpart. För det andra får man stå såväl sina egna som motpartens ombudskostnader. Försäkringsbolaget hjälper till med en del av kostnaderna om man fått rättsskydd beviljat men i annat fall riskerar man att få stå hela kostnaden själv.

På grund av den risk det alltid är att processa i domstol och på grund av de kostnader en process medför brukar parter alltid i första hand försöka komma överens utanför domstolen.

Vi vill inte med denna text skrämmas eller avråda från rättsprocess. Vi vill vara tydliga med möjligheter och risker samt vilka kostnader det kan röra sig om. Det är en del av vår raka kommunikation, där vi vill ge våra klienter alla pusselbitar för att kunna fatta rätt beslut i sin tvist.

Måste man ha juridiskt ombud om man vill stämma någon?

Det finns inget krav på att man måste ha ombud om man vill stämma någon. Man kan stämma någon själv och även företräda sig själv. På domstolarnas hemsidor brukar det finnas blanketter som man kan fylla i för att stämma någon.

Det man dock ska veta är att det finns en hel del lagar och regler kring hur man ska gå till väga när man stämmer någon och man behöver också formulera sig på ett sätt som gör att man får fram kärnan i tvisten. Missar man detta kan man förlora processen enbart på att man agerat felaktigt. Om motparten sedan har ett ombud som kan ovanstående hamnar man lätt i ett underläge.

Känner man att man klarar det hela själv kan man dock både stämma sin motpart och driva tvisten helt själv.

Vad händer om jag blir stämd?

Om man blir stämd i domstol i ett civilrättsligt mål, dvs att det rör sig om exempelvis ett ekonomiskt anspråk från en motpart och inte om att man har begått ett brott som exempelvis stöld eller rån, får man en stämningsansökan skickad till sig där det framgår att man har blivit stämd.

Man har då möjlighet att kontakta jurist men oavsett om man önskar ombud eller inte ska man meddela domstolen sin inställning. Därefter inleds domstolsprocessen som innebär att domstolen kommer att driva denna process framåt. Man har möjlighet att inge yttranden och man kommer också att bli kallad till en muntlig förberedelse och eventuellt till en huvudförhandling. När hela processen är avslutad avkunnar domstolen en dom i målet.