Vilka bolag faller in under regelverket mot penningtvätt och finansiering av terrorism?

/i , /av

Rent generellt kan man säga att de företag där man handskas med ekonomiska transaktioner i olika former, omfattas av regelverket. Syftet är att arbeta för att bekämpa möjligheten att tvätta pengar och finansiera terrorism.
Fysiska eller juridiska personer som bedriver någon typ av verksamhet inom nedanstående områden omfattas av regelverket:

  • bank och finansieringsrörelse
  • verksamhet med bostadskrediter
  • livförsäkringsrörelse
  • värdepappersrörelse
  • ansökningspliktig finansiell verksamhet samt yrkesmässig handel med eller förvaltning av virtuella valutor
  • ansökningspliktig valutaväxling
  • inlåningsverksamhet
  • försäkringsförmedling av livförsäkring
  • utgivning av elektroniska pengar
  • fondverksamhet
  • betalningsinstitut
  • verksamhet att tillhandahålla betaltjänster utan att vara betalningsinstitut
  • förvaltning av alternativa investeringsfonder
  • viss verksamhet med konsumentkrediter
  • vissa leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster
  • fastighetsmäklare med fullständig registrering
  • verksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen
  • pantbanker
  • yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisorstjänster
  • yrkesmässig verksamhet som skatterådgivare, yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist (endast för vissa tjänster som anges i penningtvättslagen)
  • yrkesmässig verksamhet till den del av verksamheten som avser vissa typer av tjänster som anges i penningtvättslagen
  • yrkesmässig handel med varor till den del verksamheten avser försäljning mot kontant betalning som uppstår till minst ett belopp om motsvarande 5 000 euro,
  • yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare)
  • yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk till den del av verksamheten som uppgår till minst ett belopp om 10 000 euro,
  • godkända och auktoriserade revisorer och revisonbolag
  • advokater och biträdande jurister verksamma på advokatbyrå

För att veta vilken myndighet som har tillsyn över ett visst företag eller en viss yrkesgrupp, läs mer på www.fi.se

Vad måste vårt bolag göra för att uppfylla reglerna om penningtvätt?

/i , /av

Vad olika företag behöver göra mer exakt för att uppfylla regelverket beror på vilken typ av verksamhet det handlar om. Bolaget bör genomföra en allmän riskbedömning och ta reda på vilka olika risker som finns i verksamheten och vad som bör göras.
Därefter ska olika rutiner skapas för hur medarbetarna ska agera i olika situationer. Det behöver finnas rutiner och strukturer för hur alla arbetar metodiskt. På så sätt upptäcks avvikande beteenden hos kunden lättare och alla vet vilka förväntningar som ställs.

Företagen har också ett stort ansvar kring att utbilda sin personal regelbundet och säkerställa att alla medarbetare hela tiden har kännedom om hur de ska agera i olika situationer samt förstå varför och vad som förväntas av var och en.

Önskar ni hjälp med översyn av ert företags upplägg kring motverkande av penningtvätt och finansiering av terrorism bistår vi gärna i detta arbete.

Varför måste vi ställa så mycket olika frågor till våra kunder för att säkerställa kundkännedom?

/i , /av

De företag som omfattas av regelverket behöver säkerställa att de tar reda på hur exempelvis något ska finansieras. Detta är ett led i att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Kunder kan uppleva det som obehagligt att få så många frågor och ibland kan det väcka ilska. Då är det viktigt att medarbetarna är beredda på detta och också har fått möjlighet att träna på vissa fraser de kan använda eller viss information de ska lämna för att motverka att kunderna missförstår skälet till frågeställningarna.

Det handlar inte om att medarbetarna ska leka små poliser. De ska bedöma risken för att en kund försöker genomföra en olaglig penningtvätt och därigenom eventuellt finansiera terrorism.
Efter att medarbetaren ställt alla frågor gällande kundkännedom ska hen klassificeras utifrån om det är låg, mellan eller hög risk.

Om medarbetaren känner sig osäker kan det leda till att behovet av att ställa ytterligare frågor ökar. Medarbetaren behöver helt enkelt ställa så pass många frågor att hen känner sig trygg i att det inte rör sig om penningtvätt. Om hen inte känner trygghet bör detta anmälas till Finanspolisen, Fipo.